Guide om värdepapperiseringsinstrument i Luxemburg

Värdepapperiseringsinstrument (SV) blir alltmer populära, konkreta tillgångar på marknaden. Det är ett fordon som ägs lagligt av ett företag och dess dotterbolag med hjälp av företagets kapital, försäljning och andra likvida tillgångar. Dessa fordon är en källa till inköp från tredje part som ger företaget immunitet när det gäller kreditrisker.

Med andra ord avser det två olika saker: a) ett helägt dotterbolag som är avlägset från konkursen och som bildats enbart för att genomföra en eller flera värdepapperiseringar till vilka företaget eller dess dotterbolag överför Värdepapperiseringstillgångar och emittera tredjepartsintressen, och b) ett dotterbolag som bildats enbart i syfte att köpa Värdepapperiseringstillgångar från bolaget och andra dotterbolag.

Med åren har företagen i Luxemburg insett betydelsen av dessa SVs, vilket framgår av deras ökande popularitet i regionen. På det hela taget anses värdepapperisering och finansiella transaktioner i Luxemburg vara en av de starkaste punkterna inom finansbranschen. Under den senaste tiden har omkring 1000 SV:s registrerats, och det förväntas bli ännu fler i framtiden.

Lagen om värdepapperisering i Luxemburg antogs den 22 mars 2004 och har genomgått flera ändringar och granskningar. För att underlätta värdepapperisering av ett nästan oändligt antal risker erbjuder Luxemburg ett pragmatiskt och säkert juridiskt och skattemässigt system som gör det möjligt att värdepapperisera många typer av värdepapperiseringsinstrument, med minskad komplexitet och nästan total skatteneutralitet.

Den senaste ändringen gjordes dock i början av detta år (den 9 februari 2022). Den senaste ändringen har lett till en rad nya metoder. De framväxande metoderna omfattar nya marknadsmetoder och regleringar för att ge de berörda parterna större frihet.

Rättsliga faktorer kring värdepapperiseringar i Luxemburg:

Det finns två grundläggande aspekter av värdepapperisering. Dessa inkluderar en tredje parts skulder och tillgångar tillsammans med de klassiska kapitalstrukturerna på marknaden. Fordringar och tillgångar omfattar finansiella tillgångar som utförs av tredje part eller som är direkt inneboende i företaget. Den garanterar värdet av pengar och återbetalning av finansiella instrument även på de krav som ställs.

För det andra säkras de klassiska kapitalstrukturerna på marknaden, inklusive kommersiella tillgångar, av SVs från konkurs. De är oftast baserade på verkliga försäljningsprojekt eller kanske en del av en portfölj som skapats artificiellt på ett säkert sätt. I båda fallen är arrangemanget säkrat för investeraren.

Men trots all säkerhet anses portföljer med en enda tillgång vara säkrare jämfört med portföljer med tredjepartsansvar. Tillgångarnas likviditet och volatilitet medför ytterligare risker och tänkbara kryphål i värdepapperiseringen.

Transaktionerna bekräftas efter en noggrann analys av de strukturella möjligheterna. Under transaktionsprocessen ger den nya ändringen SV frihet att köpa en tillgång direkt eller indirekt till priset av ett betydande handlingsutrymme.

Källa till finansiering av värdepapperiseringsinstrument (SVs)

Juridiskt sett finns det ingen perfekt definition av sådana tillgångar som omfattas av SVs. De kan omfatta en mängd olika finansiella tillgångar som kan inkludera marknadsandelar och aktieobligationer. Dessa tillgångar är immateriella och värdepapperiseras mot riskerna när det gäller avkastning.

Skuldsäkerhet:

De flesta av SV:s finansiella instrument i Luxemburg är skuldebrev. Det innebär att det finns en minimal risk för konkurs, vilket ger en garanti för att SV inte ska skuldsätta sig för att upprätthålla sin affärsverksamhet. Detta innebär att de också omfattas av utländsk lagstiftning som avgör hur säker eller osäker en investering är. Värdet och utdelningen tillsammans med det ringmönster som omger dem återspeglar resultatet och det framtida värdet av ett värdepapperiseringsinstrument (SV).

Euro-MTF:

Euro MTF, en multilateral handelsfacilitet, och Luxembourg Stock Exchange, en europeisk reglerad marknad, är båda en del av Luxembourg Stock Exchange. I Luxemburg eller utomlands får de finansiella instrumenten handlas.

Finansiering inom koncernen:

Enligt den moderniserade lagen om värdepapperisering kan SV:s finansiering ske genom upplåning eller koncernintern finansiering. SV har nu ett mycket bredare utbud av finansieringskällor till sitt förfogande (tidigare var det endast möjligt att finansiera genom lån under begränsade omständigheter). Värdepapperiseringsföretaget (SV) är nu tvunget att återbetala alla typer av lån som försätter dem i en skuldsituation.

Investerare

Investeringar i Luxemburg har inga restriktioner. Investerare från andra länder bör dock vara medvetna om den lagstiftning om finansiella instrument som kan vara tillämplig på dem. De berättigade investerarna i Luxemburg omfattas inte av några begränsningar enligt lagen.

Skapa ett värdepapperiseringsföretag (SV) i Luxemburg:

Ett luxemburgskt värdepapperiseringsföretag (SV) kan bildas på flera olika sätt. Ett värdepapperiseringsinstrument i Luxemburg kan inrättas som:

1. Ett aktiebolag (Sàrl).
2. ett aktiebolag (SA)
3. Ett kooperativt företag (SCOA).
4. delat ägande av tillgångar
5. Ett öppet bolag (SNC).
6. Ett förenklat kommanditbolag eller särskilt bolag (SCS eller SCSp).
7. Ett aktiebolag som emitterar aktier (SCA).

I de flesta fall gäller de nödvändiga ändringarna i lagen om värdepapperisering för SV-företag som är organiserade som bolag. I ett fåtal sällsynta fall styrs dock SVs av den luxemburgska bolagsrätten.

Även om bolag utgör huvuddelen av de luxemburgska specialföretagen (SVs) kan vissa investerare föredra den mer flexibla struktur som erbjuds av SVs som är organiserade som partnerskap.

Principen om skilda avdelningar

:

Lagen om värdepapperisering gör det möjligt att skapa ringomgärdade avdelningar inom SV, vilket gör det möjligt att otvetydigt separera de tillgångar och ansvarsområden som är kopplade till varje avdelning. Investerares och borgenärers rättigheter och fordringar som är knutna till en viss delstat kommer att begränsas till delstatens tillgångar, som endast kommer att vara tillgängliga för att uppfylla dessa rättigheter och fordringar. Det står inte i Securitization Vehicle (SV) s stadgar, men investerarna måste behandla varje avdelning som om den vore en egen verksamhet när de interagerar med varandra.

Avdelningar kan inrättas av SV:s ledningsorgan med en enkel omröstning, som måste ratificeras i organisationens stadgar. Ett företag kan välja att avveckla en enskild del av en SV i stället för att avveckla hela SV.

Följaktligen kan nu bokslut och vinstutdelning för ett eget kapitalfinansierat delbolag godkännas enbart av delbolagets aktieägare. Jämfört med det tidigare systemet kan denna ändring betraktas som ett stort framsteg.

Rättsmedlen är begränsade. Det finns ingen möjlighet att protestera och underordningen är utbredd. De finansiella instrument som emitteras av luxemburgska SV-bolag omfattas därför av avtalsenliga restriktioner för regress, förbud mot indrivning och efterställning, inklusive tranchering. Dessa restriktioner finns för att säkra investeringar och förhindra konkurs.

De tillgängliga alternativen för att likvidera och fördela tillgångarna är bara förslag och ingen är juridiskt bunden att göra det. De kan fritt utöva sin fria vilja när det gäller att fördela sina medel i flera faser.

Värdering av finansiella instrument:

Utöver översynen av lagen om värdepapperisering tillåter den rättsliga ramen nu en omfattande uppsättning kriterier som ska tillämpas på kreditvärderingen av finansiella instrument som värdepapperiseringsinstrumentet (SV) emitterar, och de instrument som emitteras av ett SV omfattar såväl andelar, aktier som skuldinstrument.

Reglering av SV i Luxemburg:

I Luxemburg är den stora majoriteten av SV:s oreglerade. Enligt luxemburgsk lag behöver SV inte regleras om det inte tillhandahåller finansiella instrument till allmänheten och inte heller gör det fortlöpande. Ett företag som tillhandahåller finansiella tjänster på regelbunden basis och som gör det till allmänheten måste vara föremål för reglering av den luxemburgska tillsynsmyndigheten för den finansiella sektorn (CSSF).

Försäljning av värdepapper från värdepapperiseringsföretag:

Det faktum att ett företag är noterat på en börs innebär inte att det är redo att sälja till allmänheten. För att avgöra om en emission innehåller ett erbjudande till allmänheten eller inte, kommer man att använda sig av en “look-through”-princip i förhållande till alla mellanhänder som tillhandahåller distribution eller mekanism.

Det betraktas inte som ett erbjudande till allmänheten inom ramen för en luxemburgsk SV när finansiella instrument endast erbjuds till professionella kunder, i enlighet med den luxemburgska banklagen från 1993, eller när de endast erbjuds via privata placeringar i Luxemburg. För att en emission ska kunna undantas från kravet på offentligt erbjudande måste vart och ett av dessa krav vara uppfyllt. Finansiella instrument med ett nominellt värde på 100 000 euro eller mer anses vanligtvis inte vara emitterade till allmänheten på samma sätt.

Begränsningar:

I lagen om värdepapperisering anges nu uttryckligen att ett erbjudande anses ske “kontinuerligt” om finansiella instrument emitteras mer än tre gånger per år på regelbunden basis (med beaktande av det totala antalet emissioner för alla avdelningar).

När det gäller okontrollerade SVs behöver man inte ansöka till CSSF. Att välja en reglerad administratör, förvaltare eller förvarare krävs inte i förordningen. Dessutom är varken SV:s dokument eller dess styrelseledamöter föremål för myndighetsgranskning eller godkännande.

Om emissionen av finansiella instrument omfattas av ett av undantagen i den luxemburgska prospektlagen som genomför EU:s prospektdirektiv behöver ett oreglerat luxemburgskt SV inte utfärda någon form av memorandum för privatplacering, prospekt eller erbjudandehandling.

Avyttring av tillgångar i värdepapperiseringsinstrument (SV):

Värdepapperisering av riskportföljer som aktivt förvaltas av SV eller en tredje part, t.ex. säkerställda lån och skuldförbindelser, är nu möjligt om de finansiella instrumenten i värdepapperiseringsinstrumentet (SV) emitteras via en privat placering. Ett stort skifte från den passiva förvaltningsstrategi som tidigare har använts har öppnat vägen för att fler CLO:er (Collateralized Loan Obligations) och CDO:er (Collateralized Debt Obligations) ska kunna bildas i Luxemburg.

Hantering av SV i Luxemburg:

Det finns inga krav på banklicens för ett SV i Luxemburg, vilket gör det möjligt för det att hantera sina egna medel, anlita tredjepartstjänsteleverantörer (inklusive avsändaren eller upphovsmannen av medlen) och/eller utse tredjepartstjänsteleverantörer. När det gäller tillgångsförvaltning kan SV antingen sköta den internt eller anlita extern hjälp.

Skydd av SVs:

Tidigare kunde en säkerhetsrätt endast beviljas av en av två anledningar. Det är för att säkerställa SV:s skyldigheter i samband med värdepapperiseringen av sådana tillgångar eller till förmån för dess investerare. Den som bryter mot denna bestämmelse skulle få sin säkerhetsrätt ogiltigförklarad.

Lagen om värdepapperisering gör det möjligt för SV att ställa säkerhet för värdepapperiseringsrelaterade förpliktelser. Som en följd av detta kan andra parter än SV och/eller dess dotterbolags direkta gäldenärer få säkerhetsintressen i den värdepapperiserade portföljen. Värdepapperiseringslagen gör det däremot nu möjligt för en SV att ställa säkerhet för förpliktelser i samband med värdepapperiseringsverksamheten.

Tjänsteleverantörer

Många gånger är det värdepapperiseringsinstrumentet som kan välja Luxemburgs Domiciliation Agent, som dessutom ska erbjuda ett registrerat kontor. Han kan också hjälpa till med finansiell rapportering och skatteberedning. Oberoende revisorer måste anlitas av alla SV, även de som inte har reglerats av CSSF, för att granska deras årsredovisningar.

Förvaringen av de reglerade SV:s likvida tillgångar och värdepapper måste anförtros ett kreditinstitut med hemvist i Luxemburg eller som är registrerat där. SV:s aktieägare måste godkänna och sedan offentliggöra dessa räkenskaper minst en gång om året.

Rapporteringsskyldigheter:

Luxemburgs värdepapperiseringsföretag måste rapportera viss information till Europeiska centralbanken (ECB) enligt förordning ECB/2013/40 respektive cirkulär 2014/236 från Luxemburgs centralbank om insamling av statistiska uppgifter för värdepapperiseringsföretag. Dessa regler har fastställts av Europeiska centralbanken respektive Luxemburgs centralbank.

När SV:s ingår derivattransaktioner kan de också omfattas av särskilda rapporterings- och andra krav som fastställs i den europeiska förordningen om marknadsinfrastruktur (EMIR) (EMIR).

I vissa fall kommer de också att vara skyldiga att tillhandahålla information i enlighet med EMIR (EU-förordning nr 648/2012), utöver att uppfylla andra skyldigheter, t.ex. att ingå derivatkontrakt.

Det finns ett nytt krav på att värdepapperiseringsfonder, både nya och befintliga, nu måste registrera sig i Luxemburgs handels- och företagsregister. Enligt den ändring som gjordes den 8 juni 2011 faller AIFMD-enheter vars enda syfte är att utföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 i ECB/2013/40-förordningen (Securitisation Special Purpose Entities) i regel utanför tillämpningsområdet för Europeiska unionensdirektiv 2011/61/EU som utfärdades 2011.

Undantag från AIFM-lagstiftningen:

Lagen om förvaltning av alternativa investeringsfonder (AIFM) gäller inte i följande fall:

• primära långivare, inklusive de enheter vars primära verksamhet är att bevilja nya lån, är involverade.
• SVs ger ut strukturerade produkter som i första hand erbjuder syntetisk exponering mot andra tillgångar än lån.
• under förhållanden där kreditrisköverföringen endast är en underordnad åtgärd.

Alternativa investeringsfonder (AIF)

Även om SV uppfyller kraven i AIFM-lagen för att klassificeras som specialföretag för värdepapperisering uppfyller de dock inte kriterierna för att klassificeras som alternativa investeringsfonder (AIF). Detta gäller om de endast utfärdar skuldbaserade finansiella produkter eller om de inte förvaltas i enlighet med standarderna för “definierade investeringsplaner”.

Europeiska unionens förordning om värdepapperisering av tillgångar

Luxemburgs SVs kommer att vara undantagna från förordningen på grund av att värdepapperiseringslagens definition av värdepapperisering är mer expansiv än förordningens definition.

Efter att EU:s förordning (EU) nr 2017/2402 trädde i kraft den 17 januari 2018 har transaktioner som innehåller värdepapperiseringar omfattats av den. Detta innebär att förordningens definition av “värdepapperisering” måste granskas individuellt, trots att många värdepapperiseringstransaktioner i praktiken hittills har genomförts utan särskilda bestämmelser.

Skattesystem för värdepapperiseringsinstrument (SV)

Det finns inga undantag från den luxemburgska bolagsskatten för ett SV som bildas som ett bolag. Som en påminnelse kan ett SV inrättas antingen som en juridisk enhet eller som en tredjepartsägd tillgång när det bildas.

Netto förmögenhetsskatt:

Det finns en möjlighet att SV måste betala en årlig minimiskatt på nettoförmögenhet (NWT). Den årliga lägsta NWT-avgiften för SV är 4 815 euro om deras balansräkning består till minst 90 % av godtagbara finansiella tillgångar och banktillgodohavanden. SV måste omfattas av SV-skattesystemet för att detta ska gälla. För SV som inte uppfyller ovanstående kriterier kan det årliga priset för NWT variera mellan 535 och 32 100 euro, beroende på det totala beloppet av företagets bruttotillgångar.

Företag

Inkomster

skatt (CIT)

Bolagsskatten på global inkomst för räkenskapsåret 2022 skulle vara 18,19 procent, inklusive 7 procents solidaritetstillägg för sysselsättningsfonden. Detta skulle alltså ge en total skattesats på 24,94 %.

Detta kan undvikas om SV:s skattestruktur kan genomföras på ett effektivt sätt. Ett företag kan dra av räntor, utdelningar eller andra betalningar som görs till innehavare eller fordringsägare av dess emitterade värdepapper även om SV omfattas av den aggregerade räntan, eftersom sådana betalningar är avdragsgilla vid fastställandet av företagets totala beskattningsbara inkomst.

Luxemburgs omfattande nätverk av dubbelbeskattningsavtal ger SV tillgång till EU-direktiv (t.ex. direktivet om moder- och dotterbolag) och EU-förordningar.

Skattedeklarativa fordon:

Ett skattemässigt transparent instrument är ett specialföretag som bygger på en värdepapperiseringsfond. Det är investerarna i SV som i slutändan är skyldiga att betala skatt på den genererade inkomsten, inte själva värdepapperiseringsinstrumentet.

Luxemburgs lagstiftning om inkomstskatt (LITL)

:

De luxemburgska skattemyndigheterna offentliggjorde cirkulär L.I.R. nr 168bis/1 den 8 januari 2021. Med hjälp av cirkuläret kan skattebetalare bättre förstå hur den nya förordningen om begränsning av ränteavdrag som infördes genom direktivet mot skatteundandragande (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 skulle tillämpas. (ATAD).

I den mån en skattebetalare ådrar sig “överskjutande lånekostnader” under en viss skatteperiod är endast det högsta av 30 procent av skattebetalarens EBITDA eller 3 miljoner euro avdragsgillt enligt artikel 168bis i den luxemburgska inkomstskattelagen (LITL). Artikel 168bis i LITL ändrades för att inkludera lagens krav. Avsikten med denna bestämmelse är att avskräcka företag från att minska sin totala skattebörda genom att göra överdrivna räntebetalningar, vilket är i linje med ATAD:s uttalade mål och de kommentarer som uttryckts om lagens preliminära formulering.

ATAD I och II:

Som ett resultat av de senaste framstegen inom BEPS, såsom direktivet mot skatteflykt (ATAD), som implementerades i Luxemburgs inkomstskattelagstiftning (LITL) den 1 januari 2020 (ATAD I) och sedan den 1 januari 2022 (“ATAD II”). ATAD I är inriktat på att införa lagar för kontrollerade utländska företag, nya räntebegränsningsregler, antihybridregler och exitskatter samt allmänna regler mot skatteundandragande.

Kriterierna för hybrida missmatchningar i ATAD I är nu mer allmänt tillämpliga tack vare ATAD II, som innehåller nya restriktioner för den omvända hybridiseringsprocessen. När det gäller internationella värdepapperiseringar är ett av Luxemburgs lagstiftningsproblem och ambitioner att hålla SV och/eller deras särdrag utanför ATAD-området så flexibelt och anpassningsbart som möjligt för att hålla Luxemburgs attraktionskraft för slutförandet av värdepapperiseringstransaktioner intakt.

Multilaterala instrument:

När det gäller klausuler mot skatteavtal är både BEPS-arbetet och genomförandet av dessa åtgärder genom att anta det multilaterala instrumentet (MLI) relevanta här. För att följa de senaste anti-BEPS-bestämmelserna ger MLI deltagande stater som Luxemburg ett lättanvänt verktyg.

Begränsning av förmåner (LOB)

:

Åtgärder för begränsning av förmåner (LOB), eller åtminstone testet av huvudsyftet, bör införas för att avskräcka regeringar från att “shoppa avtal”. På grund av LOB-kravet får SV, liksom kollektiva investeringsinstrument, inte förvägras fördelarna med skatteavtalen. Med tanke på att LOB-regeln med stor sannolikhet inte kommer att kunna uppfyllas av en luxemburgsk SV (investerarna är oftast inte bosatta i Luxemburg).

Av denna anledning bör SV behandlas som invånare i avtalsstater som är skattskyldiga i den staten och som är de faktiska ägarna till sina förvärvsinkomster och inkomster. Det bör också krävas ägande och kontroll av SV:s inkomster och vinster. För att kunna utnyttja fördelarna med fördragen måste ett SV uppfylla vissa kriterier.

Test för huvudsyfte (PPT):

Huvuddelen av Luxemburgs skatteavtal kommer från och med nu att innehålla ett test för huvudsyfte (Principal Purpose Test, PPT). I den senaste OECD-riktlinjen anges ett antal krav som luxemburgska SV måste uppfylla. Ett SV används också som exempel i vägledningen.

Det finns flera sätt att genomföra PPT. Den kan användas som en gemensam valuta för den regionala grupperingen. Det måste genomföras tillsammans med ett gott rykte bland investerarna genom att säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft som är flerspråkig och som är bosatt i en medlemsstat i den särskilda regionala grupperingen.

Förutom trovärdigheten och det ömsesidiga förtroendet mellan investerare och arbetskraft spelar politisk stabilitet en viktig roll även i detta fall. Om en regering inte är stabil kan olika ändringar och politiska åtgärder påverka de sociala konsekvenserna.

Dessutom kan strikta riktlinjer för värdepapperisering av tillgångar och ett omfattande världsomspännande nätverk av dubbelbeskattningsavtal också vara avgörande när det gäller genomförandet av PPT.

Lagar om internprissättning:

Den luxemburgska staten tar ut källskatt och kapitalavgifter, förutom en fast avgift på 75 euro vid bildandet och eventuella ändringar av bolagsordningen för SV som bildas som bolag.

SV:s förvaltningstjänster kan vara momspliktiga, vilket varierar från fall till fall. De oreglerade SV är dock befriade från tillsynsavgifter.

Artiklarna 56 och 56 bis LIR i LITL breddar och förtydligar den lagstiftning om internprissättning som gäller för luxemburgska SV-bolag utöver de allmänna kraven på internprissättning. Trots att detta endast bör ha en begränsad inverkan i praktiken måste det beaktas när det gäller fördragsfrågor.

På grund av Luxemburgs lagstiftning om internprissättning, inklusive cirkuläret om koncernfinansiering (som klargör reglerna för koncerninterna finansieringstransaktioner), och i synnerhet de nya cirkulärskrivelserna nr LIR 56/1 och LIR 56Bis/1, har de luxemburgska skattemyndigheterna ökat sitt fokus på transaktioner med närstående parter. Detta är ett resultat av förändringar i Luxemburgs regler för internprissättning. Cirkuläret om koncernfinansiering är inte tillämpligt på en SV:s verksamhet eftersom det inte förekommer någon aktiv förvaltning av tillgångar i de transaktioner som normalt utförs av en SV.

Slutsats:

På grund av avsaknaden av definierade tunn- eller minimikapitaliseringsnormer i Luxemburgs skattelagstiftning är företag som är hemmahörande i Luxemburg, t.ex. SV-företag, undantagna från skuldsättningsgrad. Även om tunn kapitalisering är tillåten är detta fallet.

När det gäller vanliga SOPARFI har de luxemburgska skattemyndigheterna skapat administrativa rutiner som innebär att en skuldkvot på 85/15 av eget kapital betraktas som en säker hamn för investeringsverksamhet som bedrivs av SOPARFI vars enda säkerhet är deras egna tillgångar.

Luxemburgska investeringsholdingbolag som använder sina egna tillgångar som säkerhet för sina investeringar omfattas av denna praxis. De återstående 15 procenten utgörs av en procent aktier och 14 procent aktieägarlån utan ränta. På grund av denna skillnad mellan luxemburgska SV och SOPARFI kan de kanske uppnå bättre effektivitet.

Damalion Luxembourg hjälper dig med ett entreprenörstänkande för att förstå din affärsmodell och ge dig ett hållbart värde.

Kontakta oss
för att registrera ditt värdepapperiseringsinstrument idag.