AVTAL

MELLAN REGERINGEN I STORHERTIGHETEN LUXEMBOURG OCH REGERINGEN I REPUBLIKEN SINGAPORE FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖREBYGGANDE AV SKATTEUNDTAGANDE AVSEENDE SKATTER PÅ INKOMST OCH KAPITAL

 

Storhertigdömet Luxemburgs regering och Republiken Singapores regering,

som önskar sluta ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt med avseende på skatter på inkomst och kapital,]

Har kommit överens om följande:

Artikel 1

Personer som omfattas

Detta avtal ska tillämpas på personer som är bosatta i en eller båda de avtalsslutande staterna.

 

Artikel 2

Skatter täckta

1. Detta avtal ska tillämpas på skatter på inkomst och förmögenhet som påförs för en avtalsslutande stats eller dess lokala myndigheters vägnar, oberoende av det sätt på vilket de tas ut.

2. Som skatter på inkomst och förmögenhet ska betraktas alla skatter som påförs den totala inkomsten, på det totala kapitalet eller på delar av inkomsten eller kapitalet, inklusive skatter på vinst vid avyttring av lös eller fast egendom.

3. De befintliga skatter som avtalet ska tillämpas på är särskilt:

(a) i Singapore:

(i) inkomstskatten

(hädanefter kallad “Singapore-skatt”);

b) i Luxemburg:

i) inkomstskatten på individer (l’impôt sur le revenu des personnes physiques).

ii) Bolagsskatten (l’impôt sur le revenu des collectivités).

iii) kapitalskatten (l’impôt sur la fortune); och

iv) Den kommunala handelsskatten (l’impôt commercial communal).

(nedan kallad “Luxemburgskatt”)

4. Avtalet ska även tillämpas på alla identiska eller väsentligen liknande skatter som påförs efter datumet för undertecknandet av avtalet utöver eller i stället för de befintliga skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska underrätta varandra om alla väsentliga ändringar som har gjorts i deras skattelagstiftning.

 

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. För detta avtals syften, om inte sammanhanget kräver annat: (a) betyder termen “Singapore” Republiken Singapore och, när den används i geografisk bemärkelse, inbegriper den dess landterritorium, inre vatten och territorialhav, samt eventuella maritimt område beläget bortom territorialhavet som har utsetts eller i framtiden kan komma att utses enligt dess nationella lag, i enlighet med internationell rätt, som ett område inom vilket Singapore kan utöva suveräna rättigheter eller jurisdiktion med avseende på havet, havsbotten , undergrunden och naturresurserna;

b) Termen “Luxembourg” avser Storhertigdömet Luxemburg och, när det används i geografisk mening, Storhertigdömet Luxemburgs territorium;

(c) Termen “person” omfattar en individ, ett företag och varje annan sammanslutning av personer;

(d) termen “bolag” avser varje juridisk person eller någon enhet som behandlas som en juridisk person i skattehänseende;

(e) uttrycken “företag i en avtalsslutande stat” och “företag i den andra avtalsslutande staten” avser ett företag som drivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive ett företag som drivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

(f) uttrycket “internationell trafik” betyder all transport med ett fartyg eller luftfartyg som drivs av ett företag i en avtalsslutande stat, utom när fartyget eller luftfartyget används enbart mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

g) termen “behörig myndighet” betyder:

(i) i Singapore, finansministern eller dennes befullmäktigade representant;

ii) i Luxemburg, finansministern eller dennes befullmäktigade representant;

(h) uttrycket “medborgare”, i förhållande till en avtalsslutande stat, betyder:

(i) varje individ som har medborgarskap eller medborgarskap i den avtalsslutande staten; och

(ii) varje juridisk person, partnerskap eller sammanslutning som erhåller sin status som sådan från gällande lagar i den avtalsslutande staten.

2. När det gäller tillämpningen av avtalet när som helst av en avtalsslutande stat, ska varje begrepp som inte definieras där, om inte sammanhanget kräver annat, ha den innebörd som det vid den tidpunkten har enligt lagen i den staten i fråga om skatter som som avtalet gäller, varvid varje betydelse enligt tillämplig skattelagstiftning i den staten har företräde framför en innebörd som ges till uttrycket enligt andra lagar i den staten.

 

Artikel 4

Bosatt

1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket “bosatt i en avtalsslutande stat” varje person som enligt lagstiftningen i den staten är skattskyldig där på grund av sin hemvist, hemvist, ledningsplats eller något annat kriterium för en liknande karaktär, och inkluderar även den staten och alla lokala myndigheter eller lagstadgade organ därav.

2. Om en fysisk person på grund av bestämmelserna i punkt 1 är bosatt i båda avtalsslutande staterna, ska hans ställning bestämmas enligt följande:

a) han ska anses vara bosatt endast i den stat där han har en stadigvarande bostad tillgänglig för honom; om han har en permanent bostad tillgänglig för honom i båda staterna, ska han anses vara bosatt endast i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är närmare (centrum för vitala intressen);

(b) om det inte kan fastställas i vilken stat han har sitt centrum för vitala intressen, eller om han inte har en permanent bostad tillgänglig för honom i någon av staterna, ska han anses vara bosatt endast i den stat där han har ett vanligt boende;

(c) om han har en stadigvarande vistelse i båda staterna eller i ingen av dem, ska han anses vara bosatt endast i den stat i vilken han är medborgare;

d) I alla andra fall skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Om en annan person än en fysisk person på grund av bestämmelserna i punkt 1 har hemvist i båda avtalsslutande staterna, ska den anses ha hemvist endast i den stat där dess verkliga ledning har sitt säte. Om dess verkliga ledning inte kan fastställas, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

 

Artikel 5

Permanent etablering

1. I detta avtal avser termen “fast driftställe” ett fast driftställe genom vilket ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Termen “fast driftställe” omfattar särskilt:

a) En plats för ledningen.

(b) en filial;

c) ett kontor.

d) En fabrik.

e) En verkstad. och

f) en gruva, en olje- eller gaskälla, ett stenbrott eller någon annan plats för utvinning av naturresurser.

3. Termen “fast driftställe” omfattar även:

(a) en byggarbetsplats, ett konstruktions-, monterings-, installations- eller muddringsprojekt eller tillsynsverksamhet i samband med detta, men endast om sådan plats, projekt eller verksamhet pågår i mer än 12 månader;

(b) tillhandahållande av tjänster, inklusive konsulttjänster, av ett företag i en avtalsslutande stat genom anställda eller annan personal som anlitas av företaget för sådant ändamål, men endast om sådan verksamhet fortsätter (för samma eller ett sammanhängande projekt) inom den andra avtalsslutande staten för en eller flera perioder som sammanlagt är mer än 365 dagar under en 15-månadersperiod.

4. [Modified by paragraph 3 of Article 13 of the MLI] [Oavsett de föregående bestämmelserna i denna artikel ska termen “fast driftställe” inte anses innefatta:

   (a) användning av anläggningar enbart för lagring, visning eller leverans av varor eller handelsvaror som tillhör företaget;

   (b) upprätthållandet av ett lager av varor eller handelsvaror som tillhör företaget enbart i syfte att lagra, visa eller leverera;

   (c) upprätthållande av ett lager av varor eller handelsvaror som tillhör företaget enbart i syfte att bearbeta av ett annat företag;

   (d) upprätthållandet av ett fast verksamhetsställe enbart i syfte att köpa varor eller handelsvaror eller för att samla in information för företaget;

   e) Upprätthållandet av en fast verksamhetsställe enbart i syfte att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller hjälpande karaktär;

   f) upprätthållandet av ett fast verksamhetsställe enbart för en kombination av verksamheter som nämns i punkterna a–e, förutsatt att den övergripande verksamheten för det fasta verksamhetsstället som följer av denna sammanslutning är av förberedande eller hjälpkaraktär .]

   Följande punkt 3 i artikel 13 i MLI ersätter punkt 4 i artikel 5 i detta avtal:

   ARTIKEL 13 I MLI – ARTIFICIAL UNDVIKANDE AV PERMANENT ETABLERINGSTATUS GENOM DE SPECIFIKA UNDANTAGEN FÖR AKTIVITET

   (Alternativ B)

   Oaktat[Article 5 of the Agreement] , skall uttrycket “fast driftställe” inte anses innefatta:

   1. a) de aktiviteter som specifikt anges i [paragraph 4 of Article 5 of the Agreement] som verksamhet som inte anses utgöra ett fast driftställe, oavsett om detta undantag från status som fast driftställe är beroende av att verksamheten är av förberedande eller hjälpande karaktär, utom i den mån [the provision] föreskrivs uttryckligen att en specifik verksamhet inte ska anses utgöra ett fast driftställe under förutsättning att verksamheten är av förberedande eller hjälpande karaktär.
   1. b) upprätthållandet av ett fast driftställe enbart i syfte att för företaget bedriva verksamhet som inte beskrivs i stycket a), förutsatt att denna verksamhet är av förberedande eller hjälpande karaktär;
   1. c) upprätthållandet av ett fast driftställe enbart för någon kombination av verksamhet som nämns i styckena a) och b), förutsatt att den övergripande verksamheten på det fasta driftstället som är ett resultat av denna kombination är av förberedande eller hjälpande karaktär.
   5. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2, när en person – annan än en ombud med oberoende status som punkt 6 gäller – agerar för ett företags räkning och har, och vanligtvis utövar, i en avtalsslutande stat en befogenhet att ingå avtal i företagets namn, skall detta företag anses ha ett fast driftställe i denna stat i fråga om all verksamhet som den personen utövar för företaget, såvida inte sådan persons verksamhet är begränsad till den som nämns i punkt 4, som, om utövas genom ett fast driftställe, inte skulle göra detta fasta driftställe till ett fast driftställe enligt bestämmelserna i den paragrafen.
   6. Ett företag ska inte anses ha ett fast driftställe i en avtalsslutande stat enbart för att det bedriver verksamhet i denna stat genom en mäklare, kommissionär eller någon annan agent med oberoende ställning, förutsatt att sådana personer agerar som vanligt. av sin verksamhet.
   7. Det faktum att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag som har hemvist i den andra avtalsslutande staten, eller som bedriver verksamhet i den andra staten (antingen genom ett fast driftställe eller på annat sätt), ska inte i sig utgör något av bolagen ett fast driftställe för det andra.

    

   Artikel 6

   Inkomst från fast egendom

   1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (inbegripet inkomst av jordbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.
   2. Uttrycket “fast egendom” ska ha den betydelse som det har enligt lagen i den avtalsslutande stat där egendomen i fråga är belägen. Uttrycket skall i alla fall omfatta egendom som är tillbehör till fast egendom, boskap och utrustning som används inom jord- och skogsbruk, rättigheter för vilka bestämmelserna i allmän lag avseende jordegendom gäller, nyttjanderätt till fast egendom och rätt till rörliga eller fasta betalningar som vederlag för bearbetningen av, eller rätten att arbeta, mineralfyndigheter, källor och andra naturresurser; fartyg, båtar och luftfartyg ska inte betraktas som fast egendom.
   3. Bestämmelserna i punkt 1 ska tillämpas på inkomst som härrör från direkt användning, uthyrning eller användning i någon annan form av fast egendom.
   4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 ska också tillämpas på inkomst av fast egendom i ett företag och på inkomst av fast egendom som används för att utföra självständiga personliga tjänster.

    

   Artikel 7

   Affärsvinster

   1. Vinster för ett företag i en avtalsslutande stat ska beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse enligt ovan, får företagets vinst beskattas i den andra staten men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.
   2. Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 3, när ett företag i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom ett där beläget fast driftställe, skall i varje avtalsslutande stat tillskrivas detta fasta driftställe den vinst som det kan förväntas göra om det var ett utpräglat och separat företag som bedriver samma eller liknande verksamhet på samma eller liknande villkor och som helt självständigt handlar med det företag för vilket det är ett fast driftställe.
   3. Vid fastställandet av vinsten för ett fast driftställe medges som avdrag utgifter som uppkommer för det fasta driftstället, inklusive kostnader för ledning och allmänna förvaltningskostnader, vare sig i den stat där det fasta driftstället är beläget eller någon annanstans.
   4. I den mån det har varit brukligt i en avtalsslutande stat att fastställa den vinst som ska hänföras till ett fast driftställe på grundval av en fördelning av företagets totala vinst på dess olika delar, ska inget i punkt 2 hindra den avtalsslutande staten från att fastställa den vinst som skall beskattas genom sådan fördelning som kan vara bruklig; den antagna fördelningsmetoden skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.
   5. Ingen vinst ska hänföras till ett fast driftställe bara på grund av att det fasta driftstället köper varor eller handelsvaror för företaget.
   6. Vid tillämpningen av föregående stycken ska den vinst som ska hänföras till det fasta driftstället bestämmas med samma metod år för år om det inte finns goda och tillräckliga skäl för motsatsen.
   7. Om vinster inkluderar inkomstposter som behandlas separat i andra artiklar i detta avtal, ska bestämmelserna i dessa artiklar inte påverkas av bestämmelserna i denna artikel.

    

   Artikel 8

   Sjöfart och flygtransport

   1. Vinster som ett företag i en avtalsslutande stat erhåller genom drift av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik skall beskattas endast i denna stat.
   2. Bestämmelserna i punkt 1 ska även tillämpas på vinst från deltagande i en pool, en gemensam verksamhet eller ett internationellt operativt organ.
   3. Vid tillämpningen av denna artikel ska vinster från drift av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik innefatta:

   (a) vinster från uthyrning på bareboat-basis av fartyg eller flygplan;

   (b) vinster från användning, underhåll eller uthyrning av containrar (inklusive släpvagnar och tillhörande utrustning för transport av containrar), som används för transport av varor eller handelsvaror; och

   c) Ränta på medel som är kopplade till driften av fartyg eller luftfartyg. där sådan uthyrning eller sådan användning, underhåll eller uthyrning, eller sådant intresse, i förekommande fall, är förenat med driften av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik

   Artikel 9

   Anslutna företag

   1. Var

   (a) ett företag i en avtalsslutande stat deltar direkt eller indirekt i ledningen, kontrollen eller kapitalet i ett företag i den andra avtalsslutande staten, eller

   b) samma personer deltar direkt eller indirekt i ledningen, kontrollen eller kapitalet i ett företag i en avtalsslutande stat och ett företag i den andra avtalsslutande staten,

   och i båda fallen ställs eller åläggs villkor mellan de två företagen i deras kommersiella eller finansiella förbindelser som skiljer sig från dem som skulle göras mellan oberoende företag, sedan eventuell vinst som skulle ha tillfallit ett av företagen, utan dessa villkor, men, på grund av dessa villkor, inte har tillkommit så, kan inkluderas i det företagets vinst och beskattas i enlighet därmed.

   2. [Ersatt av punkt 1 i artikel 17 i MLI] [När en avtalsslutande stat i vinsten av ett företag i den staten – och beskattar i enlighet därmed – tar med vinster för vilka ett företag i den andra avtalsslutande staten har belastat beskattning i den andra staten och vinsten inkluderad på detta sätt är vinst som skulle ha tillfallit företaget i den förstnämnda staten om villkoren mellan de två företagen hade varit de som skulle ha ställts mellan självständiga företag, då ska den andra staten göra en lämplig justering av beloppet av den skatt som tas ut där på de överenskomna vinster. Vid fastställande av sådan justering skall vederbörlig hänsyn tas till övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall vid behov samråda med varandra.

      Följande punkt 1 i artikel 17 i MLI ersätter punkt 2 i artikel 9 i detta avtal:

      ARTIKEL 17 I MLI – MOTSVARANDE JUSTERINGAR

      Där en [Contracting State] ingår i vinsten för ett företag därav [Contracting State] – och skatter i enlighet därmed – vinster som ett företag i den andra [Contracting State] har belastats med skatt i den andra [Contracting State] och de sålunda ingående vinsterna är vinster som skulle ha tillkommit den förstnämndes företag [Contracting State] om villkoren mellan de två företagen hade varit de som skulle ha gjorts mellan oberoende företag, då det andra [Contracting State] ska göra en lämplig justering av beloppet för den skatt som tas ut däri på dessa vinster. Vid fastställande av sådan justering skall vederbörlig hänsyn tas till övriga bestämmelser i[the Agreement] och de behöriga myndigheterna i[Contracting States] skall vid behov samråda med varandra.

       

      Artikel 10

      Utdelningar

      1. Utdelning som betalas av ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten ska, om mottagaren är den verkliga ägaren till utdelningarna, beskattas endast i denna andra stat. Denna paragraf påverkar inte beskattningen av bolaget i fråga om den vinst från vilken utdelningen lämnas.
      2. Termen “utdelning” som används i denna artikel avser inkomst av aktier, “jouissance”-aktier eller “jouissance”-rättigheter, gruvaktier, grundareaktier eller andra rättigheter, som inte är skuldfordringar, deltagande i vinst, samt inkomst från andra bolagsrättigheter som behandlas på samma sätt som inkomst av aktier enligt lagarna i den stat där det bolag som gör utdelningen har hemvist.
      3. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte tillämpas om den faktiska ägaren till utdelningarna, som är hemmahörande i en avtalsslutande stat, bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande stat där det bolag som betalar utdelningen har hemvist, genom ett där beläget fast driftställe, eller utför i den andra staten självständiga personliga tjänster från en fast bas belägen där, och innehavet för vilket utdelningen betalas är i praktiken kopplat till sådant fast driftställe eller fast bas. I sådant fall ska bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14, beroende på omständigheterna, tillämpas.
      4. Om ett bolag som har hemvist i en avtalsslutande stat har vinst eller inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte påföra någon skatt på utdelningar som betalas av bolaget, utom i den mån sådan utdelning betalas till person med hemvist i den andra staten. stat eller i den mån det innehav för vilket utdelningen betalas faktiskt har anknytning till ett fast driftställe eller en fast bas belägen i denna andra stat, och inte heller underkastar bolagets outdelade vinst en skatt på bolagets outdelade vinst, även om utdelningen utbetald eller den outdelade vinsten består helt eller delvis av vinst eller inkomst som härrör från sådan annan stat.

       

      Artikel 11

      Intressera

      1. Ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som ägs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten ska beskattas endast i denna andra stat.
      2. Termen “ränta” som används i denna artikel avser inkomst från skuldfordringar av alla slag, oavsett om de är säkrade genom pant eller inte och oavsett om de har rätt att ta del av gäldenärens vinst, och i synnerhet inkomster från statspapper och inkomster. från obligationer eller skuldebrev, inklusive premier och priser som är knutna till sådana värdepapper, obligationer eller skuldebrev. Dröjsmålsavgifter för försenad betalning ska inte betraktas som ränta vid tillämpningen av denna artikel.
      3. Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas om den faktiska ägaren till räntan, som är bosatt i en avtalsslutande stat, bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande stat från vilken räntan härrör, genom ett fast driftställe beläget där, eller utför verksamhet i denna andra stat. Ange självständiga personliga tjänster från en fast bas belägen där, och den skuldfordran för vilken räntan betalas är i praktiken kopplad till sådant fast driftställe eller fast bas. I sådant fall ska bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14, beroende på omständigheterna, tillämpas.
      4. Om, på grund av ett särskilt förhållande mellan betalaren och den faktiska betalningsmottagaren eller mellan dem båda och någon annan, räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken den betalas, överstiger det belopp som skulle ha överenskommits mellan betalaren och den faktiska betalningsmottagaren i avsaknad av ett sådant förhållande, ska bestämmelserna i denna artikel endast tillämpas på det sistnämnda beloppet. I sådant fall ska den överskjutande delen av betalningarna förbli beskattningsbar i enlighet med lagstiftningen i varje avtalsslutande stat, med vederbörlig hänsyn till övriga bestämmelser i detta avtal.

       

      Artikel 12

      Royalties

      1. Royalty som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.
      2. Sådana royalties får emellertid även beskattas i den avtalsslutande stat där de härrör och i enlighet med lagstiftningen i denna stat, men om den faktiska ägaren till royaltyen är hemmahörande i den andra avtalsslutande staten, får den skatt som tas ut på detta sätt inte överstiga 7 procent av bruttobeloppet av royalties.
      3. Termen “royalties” som används i denna artikel avser betalningar av vilket slag som helst som tas emot som vederlag för användningen av, eller rätten att använda, upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, inklusive biograffilmer, eller filmer eller band som används för radio eller TV-sändningar, patent, varumärke, design eller modell, plan, hemlig formel eller process, eller för information om industriell, kommersiell eller vetenskaplig erfarenhet.
      4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om den faktiska ägaren till royalties, som har hemvist i en avtalsslutande stat, bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande stat där royalties härrör, genom ett där beläget fast driftställe, eller utför verksamhet i att andra statliga oberoende personliga tjänster från en fast bas belägen där, och den rättighet eller egendom för vilken royalties betalas är i praktiken kopplad till ett sådant fast driftställe eller fast bas. I sådant fall ska bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14, beroende på omständigheterna, tillämpas.
      5. Royalty ska anses härröra från en avtalsslutande stat när betalaren har hemvist i denna stat. Däremot den person som betalar royalties, oavsett om han är bosatt i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har ett fast driftställe eller en fast bas i samband med vilken skyldigheten att betala royalties uppstod, och sådana royalties bärs av sådant fast driftställe eller fast bas, ska sådana royalties anses härröra från den stat där det fasta driftstället eller den fasta basen är belägen.
      6. Om, på grund av ett särskilt förhållande mellan betalaren och den faktiska betalningsmottagaren eller mellan dem båda och någon annan, royaltybeloppet, med hänsyn till den användning, rättighet eller information för vilken de betalas, överstiger det belopp som skulle ha kommit överens om mellan betalaren och den faktiska betalningsmottagaren i avsaknad av ett sådant förhållande, ska bestämmelserna i denna artikel endast tillämpas på det sistnämnda beloppet. I sådant fall ska den överskjutande delen av betalningarna förbli beskattningsbar i enlighet med lagstiftningen i varje avtalsslutande stat, med vederbörlig hänsyn till övriga bestämmelser i detta avtal.

       

      Artikel 13

      Realisationsvinster

      1. Vinster som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom överlåtelse av fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.
      2. Vinster från överlåtelse av lös egendom som utgör en del av affärsegendomen i ett fast driftställe som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten eller av lös egendom som hänför sig till en fast bas som är tillgänglig för en person med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra Fördragsslutande stat i syfte att utföra självständiga personliga tjänster, inklusive sådana vinster från överlåtelse av ett sådant fast driftställe (enbart eller med hela företaget) eller av sådan fast bas, får beskattas i den andra staten.
      3. Vinster som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom överlåtelse av fartyg eller luftfartyg som används i internationell trafik, eller lös egendom som hänför sig till driften av sådana fartyg eller luftfartyg, ska beskattas endast i denna stat.
      4. Vinster från överlåtelse av annan egendom än den som avses i de föregående styckena i denna artikel ska beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

       

      Artikel 14

      Oberoende personliga tjänster

      1. Inkomst som en fysisk person som har hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar avseende yrkesmässiga tjänster eller annan verksamhet av självständig karaktär ska beskattas endast i denna stat utom under följande omständigheter, då sådan inkomst också får beskattas i den andra avtalsslutande staten :

      a) om han har en fast bas som regelbundet är tillgänglig för honom i den andra avtalsslutande staten i syfte att utföra sin verksamhet; i så fall får endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till den fasta basen beskattas i den andra avtalsslutande staten; eller

      (b) om hans vistelse i den andra avtalsslutande staten är under en eller flera perioder som sammanlagt överstiger 365 dagar under en 15-månadersperiod; i så fall får endast så stor del av inkomsten som härrör från hans verksamhet utförd i den andra staten beskattas i den andra staten.

      2. Uttrycket “professionella tjänster” omfattar särskilt självständig vetenskaplig, litterär, konstnärlig, utbildnings- eller undervisningsverksamhet samt självständig verksamhet av läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare och revisorer.

      Artikel 15

      Beroende personliga tjänster

      1. Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 ska löner, löner och annan liknande ersättning som en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för anställning endast beskattas i denna stat, såvida inte anställningen utövas i den andra avtalsslutande staten. Om anställningen utövas på detta sätt, får sådan ersättning som härrör från denna beskattas i den andra staten.
      2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ska ersättning som en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för anställning som utövas i den andra avtalsslutande staten beskattas endast i den förstnämnda staten om:

      (a) Mottagaren är närvarande i den andra staten under en eller flera perioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar det berörda kalenderåret; och

      (b)ersättningen betalas av eller på uppdrag av en arbetsgivare som inte är bosatt i den andra staten; och

      c) ersättningen inte bärs av ett fast driftställe eller en fast bas som arbetsgivaren har i den andra staten.

      3. Utan hinder av de föregående bestämmelserna i denna artikel ska ersättning som erhålls för anställning som utövas ombord på ett fartyg eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat. Om ersättningen erhålls av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får den emellertid också beskattas i denna andra stat.

       

      Artikel 16

      Styrelsearvoden

      Styrelsearvode och andra liknande ersättningar som erhålls av person med hemvist i en avtalsslutande stat i egenskap av styrelseledamot i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

       

      Artikel 17

      Artister och idrottare

      1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15, inkomst som en person med hemvist i en avtalsslutande stat erhåller som underhållare, såsom en teater-, film-, radio- eller tv-artist, eller en musiker eller som idrottsutövare, från hans personliga verksamhet som utövas i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.
      2. Där inkomst för eller i samband med personlig verksamhet som utövas av en underhållare eller en idrottsutövare inte tillfaller underhållaren eller idrottsutövaren själv utan till annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i 7, 14 och 15 artiklarna, beskattas i Avtalsslutande stat där underhållarens eller idrottsutövarens verksamhet utövas.
      3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på inkomst som härrör från verksamhet som utövas i en avtalsslutande stat av en artist eller en idrottsutövare om besöket i denna stat helt eller huvudsakligen stöds av offentliga medel från en eller båda de avtalsslutande staterna eller lokalt. myndigheter eller lagstadgade organ därav. I sådant fall ska inkomsten beskattas endast i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsutövaren är bosatt.

       

      Artikel 18

      Pensioner

      1. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 2 i artikel 19, ska pensioner och annan liknande ersättning som betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat som vederlag för tidigare anställning beskattas endast i denna stat.
      2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ska pensioner och andra utbetalningar som görs enligt ett socialförsäkringssystem i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat.
      3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ska pensioner och annan liknande ersättning (inklusive engångsbelopp) som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten beskattas endast i den förstnämnda staten, förutsatt att sådana betalningar härrör från avgifter som betalats till eller från avsättningar som mottagaren eller för dennes räkning gjort enligt ett pensionssystem och att dessa avgifter, avsättningar eller pensionerna eller annan liknande ersättning har varit föremål för beskattning i den förstnämnda staten enligt de ordinarie reglerna för dess beskattning. lagar.

       

      Artikel 19

      statlig tjänst

      a) Löner, löner och annan liknande ersättning som betalas av en avtalsslutande stat eller en lokal myndighet eller ett lagstadgat organ därav till en fysisk person med avseende på tjänster som utförts till denna stat eller myndighet eller organ ska beskattas endast i denna stat.

      (b) Sådana löner, löner och andra liknande ersättningar ska dock beskattas endast i den andra avtalsslutande staten om tjänsterna utförs i denna stat och personen är bosatt i denna stat som:

      (i) är medborgare i den staten; eller

      (ii) inte blivit bosatt i den staten enbart i syfte att tillhandahålla tjänsterna.

      (a) Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, pensioner och annan liknande ersättning som betalas av, eller av fonder skapade av, en avtalsslutande stat eller en lokal myndighet eller ett lagstadgat organ därav till en individ med avseende på tjänster som tillhandahålls till den staten eller myndigheten eller organ ska beskattas endast i den staten.

      (b) Sådana pensioner och andra liknande ersättningar ska dock beskattas endast i den andra avtalsslutande staten om personen är bosatt i och medborgare i den staten.

      3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16, 17 och 18 skall tillämpas på löner, löner och annan liknande ersättning i fråga om tjänster som utförs i samband med verksamhet som bedrivs av en avtalsslutande stat eller en lokal myndighet eller ett lagstadgat organ därav.

       

      Artikel 20

      Studenternas betalningar

      som en elev eller affärslärling som är eller omedelbart före besöket i en avtalsslutande stat har hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten enbart i syfte att utbilda sig eller träna, får för sitt underhåll, utbildning eller utbildning ska inte beskattas i den staten, förutsatt att sådana betalningar härrör från källor utanför den staten.

      Artikel 21

      Annan inkomst

      1. Inkomster för en person med hemvist i en avtalsslutande stat, oavsett var de härrör, som inte behandlas i de föregående artiklarna i detta avtal ska beskattas endast i denna stat.
      2. Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas på inkomst, annan än inkomst av fast egendom enligt definitionen i punkt 2 i artikel 6, om mottagaren av sådan inkomst, med hemvist i en avtalsslutande stat, bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten genom ett fast driftställe beläget där, eller i den andra staten utför självständiga personliga tjänster från en fast bas belägen där, och den rättighet eller egendom för vilken inkomsten betalas är i praktiken kopplad till sådant fast driftställe eller fast bas. I sådant fall ska bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 14, beroende på omständigheterna, tillämpas.
      3. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får inkomster för person med hemvist i en avtalsslutande stat som inte behandlas i de föregående artiklarna i detta avtal och som härrör från den andra avtalsslutande staten också beskattas i denna andra stat.

       

      Artikel 22

      Huvudstad

      1. Förmögenhet som utgörs av fast egendom som avses i artikel 6, som ägs av person med hemvist i en avtalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
      2. Kapital som utgörs av lös egendom som utgör en del av affärsegendomen i ett fast driftställe som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten eller av lös egendom som hänför sig till en fast bas som är tillgänglig för en person med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra avtalsslutande staten i syfte att utföra självständiga personliga tjänster, får beskattas i den andra staten.
      3. Förmögenhet som representeras av fartyg och luftfartyg som används i internationell trafik av person med hemvist i en avtalsslutande stat och av lös egendom som hänför sig till driften av sådana fartyg och luftfartyg, ska beskattas endast i denna stat. 4. Alla andra inslag av kapital som tillhör person med hemvist i en avtalsslutande stat ska beskattas endast i denna stat.

      Artikel 23

      Avskaffande av dubbelbeskattning

      1. I Singapore ska dubbelbeskattning undvikas på följande sätt: Om en person med hemvist i Singapore har inkomst från Luxemburg som, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, kan beskattas i Luxemburg, ska Singapore, i enlighet med dess lagar om ersättningen som en kredit mot singaporeskatt på skatt som ska betalas i något annat land än Singapore, tillåta den luxemburgska skatten som betalas, antingen direkt eller genom avdrag, som en kredit mot den singaporeskatt som ska betalas på inkomsten för den invånare. Om sådan inkomst är en utdelning som betalas av ett företag som är hemmahörande i Luxemburg till en person med hemvist i Singapore som är ett företag som direkt eller indirekt äger minst 10 procent av aktiekapitalet i det förstnämnda företaget, ska krediten ta beakta den luxemburgska skatt som detta bolag betalar på den del av dess vinst från vilken utdelningen betalas.
      2. I Luxemburg ska dubbelbeskattning undvikas enligt följande: Med förbehåll för bestämmelserna i luxemburgsk lag om eliminering av dubbelbeskattning som inte påverkar den allmänna principen härav, ska dubbelbeskattning elimineras enligt följande

      (a) När en person med hemvist i Luxemburg har inkomst eller äger kapital som, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, kan beskattas i Singapore, ska Luxemburg, med förbehåll för bestämmelserna i styckena (b), (c) och (d), undanta sådan inkomst eller kapital från skatt, men får, för att beräkna skattebeloppet på invånarens återstående inkomst eller kapital, tillämpa samma skattesatser som om inkomsten eller kapitalet inte hade varit undantaget.

      (b) Om en person med hemvist i Luxemburg har inkomst som, i enlighet med bestämmelserna i artikel 12, artikel 17 och punkt 3 i artikel 21, får beskattas i Singapore, ska Luxemburg medge avdrag från inkomstskatten på individer eller från bolagsskatt för den invånare ett belopp som motsvarar den skatt som betalats i Singapore. Sådant avdrag ska dock inte överstiga den del av skatten, beräknad innan avdraget gavs, som är hänförlig till sådana inkomstposter som härrör från Singapore.

      (c) Bestämmelserna i punkt (a) ska inte tillämpas på inkomst som härrör från eller kapital som ägs av en person med hemvist i Luxemburg där Singapore tillämpar bestämmelserna i detta avtal för att befria sådan inkomst eller kapital från skatt eller tillämpar bestämmelserna i punkt 2 i 12 § till sådan inkomst.

      (d) Om ett bolag som är hemmahörande i Luxemburg får utdelning från Singapore-källor, ska Luxemburg befria sådana utdelningar från skatt, förutsatt att bolaget som är hemmahörande i Luxemburg direkt innehar minst 10 procent av kapitalet i det bolag som betalar utdelningarna sedan räkenskapsårets början och om detta företag är föremål för en inkomstskatt i Singapore som motsvarar den luxemburgska bolagsskatten. Ovannämnda aktier i Singapore-bolaget är på samma villkor befriade från den luxemburgska kapitalskatten. Undantaget enligt detta stycke ska också gälla trots att Singapore-företaget är befriat från skatt eller beskattas till en reducerad skattesats i Singapore i enlighet med Singapores lagar som ger incitament för att främja ekonomisk utveckling i Singapore.

       

      Artikel 24

      Icke-diskriminering

      1. Medborgare i en avtalsslutande stat får inte i den andra avtalsslutande staten utsättas för någon beskattning eller något därmed sammanhängande krav som är annat eller mer betungande än den beskattning och därmed förbundna krav som medborgare i den andra staten under samma omständigheter har, särskilt med med avseende på bosättning, är eller kan bli föremål för.
      2. Beskattningen av ett fast driftställe som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten ska inte vara mindre fördelaktigt i denna andra stat än den beskattning som tas ut av företag i den andra staten som bedriver samma verksamhet.
      3. Ingenting i denna artikel ska tolkas som en skyldighet för en avtalsslutande stat att bevilja till:

      (a) personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten alla personliga avdrag, lättnader och skattereduktioner som den beviljar sina egna invånare; eller

      (b) medborgare i den andra avtalsslutande staten de personliga avdrag, lättnader och skattereduktioner som den beviljar sina egna medborgare som inte är bosatta i denna stat eller till sådana andra personer som kan anges i den statens skattelagstiftning.

      4. Utom när bestämmelserna i artikel 9.1, artikel 11.4 eller artikel 12.6 är tillämpliga, ska räntor, royalties och andra utbetalningar som betalas av ett företag i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, i syfte att fastställa sådana företags skattepliktiga vinster, vara avdragsgilla på samma villkor som om de hade betalats ut till en person med hemvist i den förstnämnda staten. På liknande sätt ska alla skulder som ett företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, för att fastställa det skattepliktiga kapitalet i sådant företag, vara avdragsgilla på samma villkor som om de hade avtalats med en person med hemvist i den avtalsslutande staten. förstnämnda stat.
      5. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får inte i den förstnämnda staten underkastas någon beskattning eller någon skyldighet som har samband med detta. därmed som är annat eller mer betungande än den beskattning och därmed förbundna krav som andra liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli föremål för.
      6. Om en avtalsslutande stat beviljar skattelättnader till sina medborgare som är avsedda att främja ekonomisk eller social utveckling i enlighet med dess nationella politik och kriterier, ska det inte tolkas som diskriminering enligt denna artikel. 7. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på de skatter som är föremål för detta avtal.

       

      Artikel 25

      Ömsesidigt avtalsförfarande

      1. Om en person anser att en eller båda de avtalsslutande staternas handlingar leder till eller kommer att leda till beskattning för honom som inte överensstämmer med bestämmelserna i detta avtal, får han, oberoende av de rättsmedel som föreskrivs i dessa staters inhemska lagstiftning hans ärende till den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han är bosatt eller, om hans ärende omfattas av punkt 1 i artikel 24, till den i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Ärendet ska väckas inom tre år från det första meddelandet om den åtgärd som leder till beskattning som inte överensstämmer med bestämmelserna i avtalet.
      2. Den behöriga myndigheten ska sträva efter att, om invändningen framstår som berättigad och om den inte själv kan komma fram till en tillfredsställande lösning, lösa ärendet genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten, i syfte att undvikande av beskattning som inte är förenlig med avtalet. Varje överenskommelse som nås ska genomföras utan hinder av eventuella tidsgränser i de avtalsslutande staternas inhemska lagstiftning
      4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall sträva efter att genom ömsesidig överenskommelse lösa alla svårigheter eller tvivel som uppstår beträffande tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan också samråda för att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte föreskrivs i avtalet.
      5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna får kommunicera med varandra direkt i syfte att nå en överenskommelse i den mening som avses i föregående stycken

      Följande del VI av MLI gäller detta avtal:12

      DEL VI AV MLI (SKILJEDOM)

      Artikel 19

      (Obligatoriskt bindande skiljeförfarande) av MLI

      1. Var:
      1. a) under[paragraph 1 of Article 25 of this Agreement] , en person har lagt fram ett ärende till den behöriga myndigheten i en[Contracting State] på grundval av att handlingar av en eller båda av de[Contracting States] har medfört för den personen i beskattning som inte följer bestämmelserna i[the Agreement] ; och
      1. b) de behöriga myndigheterna inte kan nå en överenskommelse för att lösa det ärendet i enlighet med [paragraph 2 of Article 25 of the Agreement], inom en period av två år som börjar på det startdatum som avses i punkt 8 eller 9 [of Article 19 of the MLI], i förekommande fall (såvida inte, före utgången av denna period, de behöriga myndigheterna i [Contracting States] har samtyckt till en annan tidsperiod med avseende på det fallet och har underrättat den som fört ärendet om ett sådant avtal),

      eventuella olösta frågor som uppkommer i målet ska, om personen skriftligen begär det, underställas skiljedom på det sätt som beskrivs i[Part VI of the MLI] , enligt alla regler eller förfaranden som överenskommits av de behöriga myndigheterna i[Contracting States] enligt bestämmelserna i[paragraph 10 of Article 19 of the MLI] .

      2. Om en behörig myndighet har avbrutit förfarandet för ömsesidig överenskommelse som avses i punkt 1 [of Article 19 of the MLI] eftersom ett mål med avseende på en eller flera av samma frågor är anhängigt vid domstol eller förvaltningsdomstol, ska den tid som anges i punkt 1 b) [of Article 19 of the MLI] kommer att sluta löpa tills antingen ett slutgiltigt beslut har fattats av domstolen eller förvaltningsdomstolen eller ärendet har avbrutits eller dragits tillbaka. Dessutom, om en person som har lagt fram ett ärende och en behörig myndighet har kommit överens om att avbryta förfarandet för ömsesidig överenskommelse, gäller den period som anges i punkt 1 b)[of Article 19 of the MLI] kommer att sluta gå tills upphängningen har hävts.
      3. Om båda de behöriga myndigheterna är överens om att en person som direkt berörs av fallet har underlåtit att i tid tillhandahålla all ytterligare väsentlig information som begärts av någon av de behöriga myndigheterna efter början av den period som anges i punkt 1 b) [of Article 19 of the MLI], den tid som anges i punkt 1 b [of Article 19 of the MLI] ska förlängas med en tid som motsvarar den period som börjar den dag då informationen begärdes och slutar den dag då informationen lämnades.
      5. a) Skiljedomsbeslutet med avseende på de frågor som ställs till skiljeförfarande ska genomföras genom den ömsesidiga överenskommelse om det fall som avses i 1 mom.[of Article 19 of the MLI] . Skiljedomsbeslutet ska vara slutgiltigt.
      1. b) Skiljedomsbeslutet ska vara bindande för båda[Contracting States] förutom i följande fall:
      1. i) om en person som direkt berörs av ärendet inte accepterar den ömsesidiga överenskommelse som genomför skiljedomsbeslutet. I ett sådant fall ska ärendet inte vara berättigat till ytterligare behandling av de behöriga myndigheterna. Den ömsesidiga överenskommelse som genomför skiljedomsbeslutet i ärendet ska anses inte accepteras av en person som direkt berörs av ärendet om någon person som direkt berörs av ärendet inte gör det, inom 60 dagar efter den dag då underrättelsen om den ömsesidiga överenskommelsen. skickas till personen, dra tillbaka alla frågor som lösts i den ömsesidiga överenskommelse som genomför skiljedomsbeslutet från behandling av någon domstol eller förvaltningsdomstol eller på annat sätt avsluta eventuella pågående domstols- eller administrativa förfaranden med avseende på sådana frågor på ett sätt som är förenligt med den ömsesidiga överenskommelsen.
      1. ii) om ett slutligt beslut av domstolarna i en av de[Contracting States] anser att skiljedomsbeslutet är ogiltigt. I sådant fall ska begäran om skiljeförfarande enligt 1 mom[of Article 19 of the MLI] ska anses inte ha genomförts, och skiljeförfarandet ska anses inte ha ägt rum (förutom vad gäller artiklarna 21 (Sekretess för skiljeförfarande) och 25 (kostnader för skiljeförfarande)[of the MLI] ). I ett sådant fall får en ny begäran om skiljedom göras om inte de behöriga myndigheterna är överens om att en sådan ny begäran inte bör tillåtas.

      iii) om en person som direkt berörs av målet driver en rättstvist om de frågor som lösts i den ömsesidiga överenskommelse som genomför skiljedomsbeslutet i någon domstol eller förvaltningsdomstol.

      5. Den behöriga myndighet som mottog den ursprungliga begäran om ett förfarande för ömsesidig överenskommelse enligt beskrivningen i punkt 1 a).[of Article 19 of the MLI] ska inom två kalendermånader efter mottagandet av begäran:
      1. a) skicka ett meddelande till den som framfört ärendet om att den har tagit emot begäran; och
      1. b) skicka ett meddelande om denna begäran, tillsammans med en kopia av begäran, till den andras behöriga myndighet[Contracting State] .
      6. Inom tre kalendermånader efter det att en behörig myndighet mottagit begäran om ett förfarande för ömsesidig överenskommelse (eller en kopia av den från den andras behöriga myndighet).[Contracting State] ) det ska antingen:
      1. a) meddela den person som har lagt fram ärendet och den andra behöriga myndigheten att den har fått den information som är nödvändig för att göra en saklig prövning av ärendet; eller
      1. b) begära ytterligare information från den personen för detta ändamål.
      7. Om enligt punkt 6 b [of Article 19 of the MLI], en eller båda de behöriga myndigheterna har begärt ytterligare information från den person som lade fram ärendet som är nödvändig för att göra en saklig prövning av ärendet, ska den behöriga myndighet som begärde den ytterligare informationen inom tre kalendermånader efter mottagandet av den ytterligare informationen från den personen , meddela den personen och den andra behöriga myndigheten antingen:
      1. a) att den har mottagit den begärda informationen; eller
      2. b) att en del av de begärda uppgifterna fortfarande saknas.
      8. Om ingen av de behöriga myndigheterna har begärt ytterligare information i enlighet med punkt 6 b[of Article 19 of the MLI] , det startdatum som avses i 1 mom[of Article 19 of the MLI] ska vara den tidigare av:
      1. a) det datum då båda behöriga myndigheterna har underrättat den person som har lagt fram ärendet i enlighet med punkt 6 a)[of Article 19 of the MLI] ; och
      1. b) det datum som är tre kalendermånader efter underrättelsen till den andras behöriga myndighet[Contracting State] enligt punkt 5 b[of Article 19 of the MLI] .
      9. Om ytterligare information har begärts i enlighet med punkt 6 b[of Article 19 of the MLI] , det startdatum som avses i 1 mom[of Article 19 of the MLI] ska vara den tidigare av:
      1. a) det senaste datum då de behöriga myndigheter som begärde ytterligare information har underrättat den person som lade fram ärendet och den andra behöriga myndigheten i enlighet med punkt 7 a)[of Article 19 of the MLI] ; och
      1. b) det datum som är tre kalendermånader efter att båda behöriga myndigheterna har mottagit all information som begärts av någon av de behöriga myndigheterna från den person som lade fram ärendet.

      Om emellertid en eller båda av de behöriga myndigheterna skickar den anmälan som avses i punkt 7 b[of Article 19 of the MLI] , ska ett sådant meddelande behandlas som en begäran om ytterligare information enligt punkt 6 b[of Article 19 of the MLI] .

      10. De behöriga myndigheterna i[Contracting States] skall efter ömsesidig överenskommelse enl[Article 25 of the Agreement] fastställa tillämpningssättet för bestämmelserna i[Part VI of the MLI] , inklusive den minsta information som krävs för att varje behörig myndighet ska kunna genomföra en saklig prövning av ärendet. En sådan överenskommelse ska ingås före det datum då olösta frågor i ett ärende först är berättigade att ställas till skiljedom och kan ändras då och då därefter
      11. Utan hinder av övriga bestämmelser i[Article 19 of the MLI] ,
      1. a) alla olösta frågor som härrör från ett ömsesidigt avtalsförfarande som annars ligger inom ramen för skiljeförfarandet enligt[the MLI] ska inte underställas skiljedom, om ett beslut i denna fråga redan har avkunnats av en domstol eller förvaltningsdomstol i någondera[Contracting State] ;
      1. b) om, när som helst efter det att en begäran om skiljeförfarande har gjorts och innan skiljenämnden har meddelat sitt beslut till de behöriga myndigheterna i[Contracting States] , beslut i frågan meddelas av domstol eller förvaltningsnämnd vid någon av de[Contracting States] , ska skiljeförfarandet avslutas.

      Artikel 20

      (Utnämning av skiljemän) av MLI

      1. Förutom i den utsträckning som de behöriga myndigheterna i[Contracting States] ömsesidigt komma överens om olika regler, punkterna 2 till 4[of Article 20 of the MLI] ska gälla för ändamålen[Part VI of the MLI] .
      2. Följande regler ska styra utnämningen av ledamöterna i en skiljenämnd:
      1. a) Skiljenämnden ska bestå av tre enskilda ledamöter med expertis eller erfarenhet av internationella skattefrågor.
      1. b) Varje behörig myndighet ska utse en ledamot i en panel inom 60 dagar från dagen för begäran om skiljeförfarande enligt artikel 19.1.[of the MLI] . De två panelledamöter som utsetts på detta sätt ska, inom 60 dagar efter den senare av sina utnämningar, utse en tredje ledamot som ska fungera som ordförande för skiljenämnden. Ordföranden ska inte vara medborgare eller bosatt i någondera[Contracting State] .
      1. c) Varje ledamot som utses till skiljenämnden måste vara opartisk och oberoende av behöriga myndigheter, skatteförvaltningar och finansministerier i [Contracting States] och av alla personer som direkt berörs av ärendet (liksom deras rådgivare) vid tidpunkten för att acceptera ett förordnande, bibehålla sin opartiskhet och oberoende under hela förfarandet och undvika allt beteende under en rimlig tidsperiod därefter som kan skada utseendet skiljemännens opartiskhet och oberoende i förfarandet.
      3. Om den behöriga myndigheten i en [Contracting State] underlåter att utse en ledamot av skiljenämnden på det sätt och inom de tidsperioder som anges i punkt 2 [of Article 20 of the MLI] eller godkänts av de behöriga myndigheterna i [Contracting States], ska en medlem utses på den behöriga myndighetens vägnar av den högst rankade tjänstemannen vid Centre for Tax Policy and Administration av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling som inte är medborgare i någondera [Contracting State].
      4. Om de två första ledamöterna i skiljenämnden misslyckas med att utse ordföranden på det sätt och inom de tidsperioder som anges i punkt 2 [of Article 20 of the MLI] eller godkänts av de behöriga myndigheterna i [Contracting States], ska ordföranden utses av den högst rankade tjänstemannen vid Centrum för skattepolitik och administration av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling som inte är medborgare i någondera [Contracting State].

      Artikel 21

      (Sekretess för skiljeförfaranden) av MLI

      1. Endast i syfte att tillämpa bestämmelserna i[Part VI of the MLI] och av bestämmelserna i[the Agreement] och de inhemska lagarna i [Contracting States] relaterade till utbyte av information, konfidentialitet och administrativt bistånd, ska ledamöter av skiljenämnden och högst tre anställda per ledamot (och blivande skiljemän endast i den utsträckning det är nödvändigt för att verifiera deras förmåga att uppfylla skiljemännens krav) anses vara vara personer eller myndigheter som uppgifterna får lämnas ut till. Information som tagits emot av skiljenämnden eller blivande skiljemän och information som de behöriga myndigheterna får från skiljenämnden ska anses vara information som utbyts enligt bestämmelserna i[the Agreement] relaterade till utbyte av information och administrativt bistånd.
      2. De behöriga myndigheterna i [Contracting States] ska se till att medlemmar av skiljenämnden och deras personal skriftligen samtycker till att, innan de agerar i ett skiljeförfarande, behandla all information som rör skiljeförfarandet i överensstämmelse med sekretess- och tystnadsplikten som beskrivs i bestämmelserna i [the Agreement] relaterat till utbyte av information och administrativt bistånd och enligt tillämpliga lagar i [Contracting States].

      Artikel 22

      (Lösning av ett ärende före slutförandet av skiljeförfarandet) av MLI

      I syfte att[Part VI of the MLI] och bestämmelserna i [the Agreement] som föreskriver lösning av ärenden genom ömsesidig överenskommelse, förfarandet för ömsesidig överenskommelse, liksom skiljeförfarandet, med avseende på ett ärende ska avslutas om, när som helst efter det att en begäran om skiljeförfarande har gjorts och innan skiljenämnden har lämnat sin beslut till de behöriga myndigheterna [Contracting States]:

      1. a) de behöriga myndigheterna i[Contracting States] nå en ömsesidig överenskommelse för att lösa ärendet; eller
      1. b) den som fört ärendet återkallar begäran om skiljeförfarande eller begäran om ömsesidig överenskommelse.

      Artikel 23

      (Typ av skiljeförfarande) för MLI

      Slutligt erbjudande skiljedom

      1. Utom i den mån de behöriga myndigheterna i[Contracting States] ömsesidigt komma överens om olika regler ska följande regler gälla med avseende på ett skiljeförfarande enl[Part VI of the MLI] :
      1. a) Efter att ett ärende har överlämnats till skiljedom, den behöriga myndigheten för varje [Contracting State] till skiljenämnden, senast ett datum som fastställts genom överenskommelse, ett förslag till resolution som tar upp alla olösta frågor i ärendet (med hänsyn till alla överenskommelser som tidigare träffats i det fallet mellan de behöriga myndigheterna i fallet [Contracting States]). Det föreslagna beslutet ska begränsas till en disposition av specifika penningbelopp (till exempel av inkomster eller kostnader) eller, där så anges, den maximala skattesatsen som tas ut enligt[the Agreement] , för varje justering eller liknande fråga i ärendet. I ett fall där de behöriga myndigheterna i [Contracting States] har inte kunnat nå en överenskommelse i en fråga om förutsättningarna för tillämpningen av en bestämmelse i [the Agreement] (nedan kallad “tröskelfråga”), såsom om en individ är bosatt eller om det finns ett fast driftställe, kan de behöriga myndigheterna lägga fram alternativa förslag till resolutioner med avseende på frågor vars fastställande är beroende av lösningen av ett sådant. tröskelfrågor.
      1. b) Varje behörig myndighet[Contracting State] kan också lämna in ett stödjande ståndpunkt för övervägande av skiljenämnden. Varje behörig myndighet som lämnar in ett förslag till resolution eller stödjande ställningstagande ska tillhandahålla en kopia till den andra behöriga myndigheten senast det datum då förslaget till resolution och stödjande ställningstagande skulle förfalla. Varje behörig myndighet kan också till skiljenämnden, inom ett datum som fastställts genom överenskommelse, lämna in ett svarsinlämning med avseende på den föreslagna resolutionen och stödjande ståndpunktsdokument som lämnats av den andra behöriga myndigheten. En kopia av varje svarsinlämning ska tillhandahållas den andra behöriga myndigheten senast den dag då svarsinlämningen skulle lämnas in.
      1. c) Skiljenämnden ska som sitt beslut välja en av de föreslagna resolutionerna för ärendet som de behöriga myndigheterna lägger fram med avseende på varje fråga och eventuella tröskelfrågor, och ska inte inkludera en motivering eller någon annan förklaring till beslutet. Skiljedomsbeslutet kommer att antas med enkel majoritet av panelmedlemmarna. Skiljenämnden ska meddela sitt beslut skriftligen till de behöriga myndigheterna i den[Contracting States] . Skiljedomsbeslutet ska inte ha något prejudikatvärde.
      5. Innan skiljeförfarandet inleds ska de behöriga myndigheterna i [Contracting States] ska se till att varje person som presenterade ärendet och deras rådgivare skriftligen samtycker till att inte avslöja någon annan person någon information som mottagits under skiljeförfarandet från vare sig den behöriga myndigheten eller skiljenämnden. Förfarandet för ömsesidig överenskommelse enligt [the Agreement], samt skiljeförfarandet enligt [Part VI of the MLI], med avseende på ärendet ska avslutas om, när som helst efter det att en begäran om skiljeförfarande har gjorts och innan skiljenämnden har meddelat sitt beslut till de behöriga myndigheterna i [Contracting States], bryter en person som presenterade ärendet eller en av den personens rådgivare väsentligt mot det avtalet

      Artikel 25

      (kostnader för skiljeförfarande) för MLI

      I ett skiljeförfarande enligt[Part VI of the MLI] , arvoden och utgifterna för medlemmarna i skiljenämnden, samt alla kostnader som uppstår i samband med skiljeförfarandet av[Contracting States] , skall bäras av[Contracting States] på ett sätt som ska fastställas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i[Contracting States] . I avsaknad av en sådan överenskommelse, var och en[Contracting State] ska stå för sina egna kostnader och för sin utsedda panelledamot. Kostnaden för skiljenämndens ordförande och andra utgifter i samband med genomförandet av skiljeförfarandet ska bäras av[Contracting States] i lika delar. Punkterna 2 och 3 i artikel 26 (kompatibilitet) i MLI

      2. Alla olösta frågor som härrör från ett ömsesidigt avtalsförfarande som annars ligger inom ramen för skiljeförfarandet enligt [Part VI of the MLI] ska inte ställas till skiljedom om frågan faller inom ramen för ett ärende om vilket en skiljenämnd eller liknande organ tidigare har tillsatts i enlighet med en bilateral eller multilateral konvention som föreskriver obligatoriskt bindande skiljeförfarande av olösta frågor som uppkommer t.ex. ett ömsesidigt avtalsförfarande.
      3. [Nothing]i[Part VI of the MLI] ska påverka fullgörandet av vidare förpliktelser med avseende på skiljeförfarande i olösta frågor som uppstår inom ramen för ett ömsesidigt avtalsförfarande som är ett resultat av andra konventioner som[Contracting States] är eller kommer att bli partier. Punkt 2 a) i artikel 28 i MLI

      I enlighet med stycket a) i punkt 2 i artikel 28 i MLI, formulerar Singapore följande reservationer med avseende på omfattningen av fall som ska vara berättigade till skiljedom enligt bestämmelserna i del VI i MLI:

      1. a) Republiken Singapore förbehåller sig rätten att från omfattningen av del VI (Skijedomsförfarande) utesluta ärenden som involverar tillämpningen av dess inhemska allmänna regler för att undvika skatteflykt som finns i avsnitt 33 i inkomstskattelagen, rättspraxis eller juridiska doktriner. Alla efterföljande bestämmelser som ersätter, ändrar eller uppdaterar dessa anti-undvikanderegler skulle också förstås. Republiken Singapore ska underrätta depositarien om alla sådana efterföljande bestämmelser.
      1. b) Om en reservation som gjorts av den andra avtalsslutande jurisdiktionen till ett omfattat skatteavtal enligt artikel 28.2(a) uteslutande hänvisar till dess nationella lagstiftning (inklusive lagbestämmelser, rättspraxis, rättsliga doktriner och påföljder), Republiken Singapore förbehåller sig rätten att från tillämpningsområdet för del VI utesluta de fall som skulle undantas från tillämpningsområdet för del VI om den andra avtalsslutande jurisdiktionens reservation formulerades med hänvisning till några liknande bestämmelser i Republiken Singapores inhemska lag eller några efterföljande bestämmelser som ersätter , ändra eller uppdatera dessa bestämmelser. Den behöriga myndigheten i Republiken Singapore kommer att samråda med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande jurisdiktionen för att specificera sådana analoga bestämmelser som finns i Republiken Singapores inhemska lag i det avtal som ingåtts i enlighet med artikel 19.10.

      Artikel 26

      Utbyte av information

      1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådan information som är förutsebart relevant för genomförandet av bestämmelserna i detta avtal eller för förvaltningen eller tillämpningen av inhemska lagar om skatter av alla slag och beteckningar som påförs för de avtalsslutande staternas eller deras räkning. lokala myndigheter, i den mån beskattningen enligt dessa inte strider mot avtalet. Utbytet av information begränsas inte av artiklarna 1 och 2.
      2. All information som mottagits enligt punkt 1 av en avtalsslutande stat ska behandlas som hemlig på samma sätt som information som erhållits enligt den inhemska lagstiftningen i den staten och ska endast lämnas ut till personer eller myndigheter (inklusive domstolar och administrativa organ) som är berörda av bedömningen eller uppbörd av, verkställighet eller lagföring i fråga om, avgörande av överklaganden i samband med de skatter som avses i punkt 1, eller tillsyn av ovanstående. Sådana personer eller myndigheter ska använda informationen endast för sådana ändamål. De kan lämna ut informationen i offentliga domstolsförfaranden eller i rättsliga beslut.
      3. I inget fall ska bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tolkas så att de ålägger en avtalsslutande stat skyldigheten:

      (a) att utföra administrativa åtgärder som strider mot den eller den andra avtalsslutande statens lagar och administrativa praxis;

      (b) att tillhandahålla information som inte kan erhållas enligt lagarna eller den normala administrationen i den eller den andra avtalsslutande staten;

      (c) att tillhandahålla information som skulle avslöja någon affärs-, affärs-, industriell, kommersiell eller yrkeshemlighet eller affärsprocess, eller information vars röjande skulle strida mot allmän ordning (ordre public).

      4. Om information begärs av en avtalsslutande stat i enlighet med denna artikel, ska den andra avtalsslutande staten använda sina informationsinsamlingsåtgärder för att erhålla den begärda informationen, även om den andra staten kanske inte behöver sådan information för sina egna skatteändamål. Skyldigheten i föregående mening är föremål för begränsningarna i punkt 3, men sådana begränsningar ska inte i något fall tolkas så att de tillåter en avtalsslutande stat att vägra att tillhandahålla information enbart på grund av att den inte har något inhemskt intresse av sådan information.
      5. Bestämmelserna i punkt 3 ska inte i något fall tolkas så att de tillåter en avtalsslutande stat att vägra att tillhandahålla information enbart på grund av att informationen innehas av en bank, annan finansiell institution, förvaltare eller person som agerar i egenskap av ombud eller förtroende eller för att den avser till ägarintressen i en person.

      Artikel 27

      Medlemmar av diplomatiska beskickningar och konsulära poster

      Ingenting i detta avtal ska påverka de skattemässiga privilegierna för medlemmar av diplomatiska beskickningar eller konsulära beskickningar enligt folkrättens allmänna regler eller enligt bestämmelserna i särskilda avtal.

      Följande punkt 1 i artikel 7 i MLI gäller och ersätter bestämmelserna i detta avtal:

      ARTIKEL 7 I MLI – FÖREBYGGANDE AV MISSBRUK AV FÖRDRAG

      (Provförsörjning för huvudsakliga ändamål)

      Utan hinder av eventuella bestämmelser i[the Agreement] , en förmån under [the Agreement] ska inte beviljas med avseende på en inkomst eller kapital om det är rimligt att dra slutsatsen, med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter, att erhållande av denna förmån var ett av huvudsyftet med något arrangemang eller transaktion som direkt eller indirekt resulterade i denna förmån, såvida det inte är fastställt att beviljandet av denna förmån under dessa omständigheter skulle vara i enlighet med syftet med och syftet med de relevanta bestämmelserna i [the Agreement].

      Följande punkt 4 i artikel 7 i MLI gäller för punkt 1 i artikel 7 i MLI:

      Där en förmån enligt[the Agreement] nekas en person under[paragraph 1 of Article 7 of the MLI] , den behöriga myndigheten för [Contracting State] som annars skulle ha beviljat denna förmån ska ändå behandla den personen som berättigad till denna förmån eller till olika förmåner med avseende på en specifik inkomst- eller kapitalpost, om sådan behörig myndighet, på begäran av den personen och efter övervägande av den relevanta fakta och omständigheter, fastställer att sådana förmåner skulle ha beviljats den personen i avsaknad av transaktionen eller arrangemanget som avses i [paragraph 1 of Article 7 of the MLI]. Den behöriga myndigheten för[Contracting State] till vilken en begäran enligt denna paragraf har gjorts av en person som är bosatt i den andre[Contracting State] samråda med den andras behöriga myndighet[Contracting State] innan du avvisar begäran.

      Artikel 28

      Ikraftträdande

      1. De fördragsslutande staterna skall skriftligen underrätta varandra genom diplomatiska kanaler om att de förfaranden som krävs enligt dess lag för att detta avtal ska träda i kraft har uppfyllts.
      2. Avtalet träder i kraft dagen för det senare av dessa meddelanden och dess bestämmelser ska ha verkan:

      (a) i Singapore:

      (i) med avseende på källskatter på belopp som ska betalas, anses betalda eller betalas (vilket som är tidigast) den 1 januari i det kalenderår som följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare;

      (ii) med avseende på skatt som ska tas ut (andra än källskatter) för varje taxeringsår som börjar den 1 januari eller senare under det andra kalenderåret efter det år då avtalet träder i kraft; och

      (iii) med avseende på artikel 26, för framställningar som görs på eller efter dagen för ikraftträdandet angående information för skatter som hänför sig till beskattningsbara perioder som börjar den 1 januari eller senare det kalenderår som följer efter den dag då avtalet träder i kraft ; eller där det inte finns någon beskattningsbar period, för alla skatter som uppkommer på eller efter den 1 januari i det kalenderår som följer efter det datum då avtalet träder i kraft;

      b) i Luxemburg:

      (i) med avseende på källskatter, på inkomst som härrör från den 1 januari eller senare det kalenderår som följer efter det år då avtalet träder i kraft;

      (ii) med avseende på andra skatter på inkomst och skatter på förmögenhet, till skatter som tas ut för varje beskattningsår som börjar den 1 januari i det kalenderår som följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare;

      (iii) med avseende på artikel 26, för framställningar som görs på eller efter dagen för ikraftträdandet angående information för skatter som hänför sig till beskattningsbara perioder som börjar den 1 januari eller senare det kalenderår som följer efter den dag då avtalet träder i kraft ; eller där det inte finns någon beskattningsbar period, för alla skatter som uppkommer den 1 januari eller senare det kalenderår som följer efter det datum då avtalet träder i kraft.

      3. Avtalet mellan Republiken Singapore och Storhertigdömet Luxemburg för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt med avseende på skatter på inkomst och kapital, med protokoll, undertecknat den 6 mars 1993, ska sägas upp och upphöra att vara träder i kraft från den dag då detta avtal träder i kraft med avseende på de skatter som detta avtal gäller i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel.
      4. Utan hinder av punkt 3, bestämmelserna i artikel 23.1 (c) i avtalet mellan Republiken Singapore och Storhertigdömet Luxemburg för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt med avseende på skatter på inkomst och kapital , med protokoll, undertecknat den 6 mars 1993, ska förbli tillämpligt under en femårsperiod från den dag då detta avtal träder i kraft.

      Artikel 29

      Uppsägning

      Detta avtal ska förbli i kraft tills det sägs upp av en avtalsslutande stat. Varje avtalsslutande stat får säga upp avtalet genom diplomatiska kanaler genom att meddela uppsägning minst sex månader före utgången av ett kalenderår som börjar efter utgången av en period på fem år från dagen för dess ikraftträdande. I sådana fall ska avtalet upphöra att gälla:

      a) i Singapore

      (i) med avseende på källskatter på belopp som ska betalas, anses vara betalda eller betalda (vilket som är tidigast) efter utgången av det kalenderår då meddelandet ges;

      (ii) i fråga om skatt som ska tas ut (andra än källskatter) för varje taxeringsår som börjar den 1 januari eller senare under det andra kalenderåret efter det år då meddelandet lämnades; och

      (iii) i alla andra fall, efter utgången av det kalenderår då meddelandet görs.

      b) i Luxemburg:

      (i) med avseende på källskatter, på inkomst som härrör från den 1 januari eller senare det kalenderår som följer efter det år då meddelandet ges;

      (ii) med avseende på andra skatter på inkomst och skatter på förmögenhet till skatter som ska tas ut för varje beskattningsår som börjar den 1 januari eller senare i det kalenderår som följer efter det år då meddelandet ges; och

      (iii) i alla andra fall, efter utgången av det kalenderår då meddelandet görs.